Ja pappa är inte död, inte särskilt iaf bara lite slö på att skriva på bloggen och filma med mobilen. Lovar att lägga upp lite filmer på Ludvig också, det är ju faktiskt honom jag är pappaledig med.
Ja pappaledig ja. Jag har ju fått en rejäl mjukstart på det hela med Emma och Wille hemma. Det har varit väldigt mysigt och kul att vara hemma tillsammans allihop ett riktigt jullov, men nu är det slut. Igår började Wilhelm på dagis igen. Det har varit otroligt spännande att få lära känna Wille lite mer nu i jul. Jag kunde inte vara pappaledig med honom så det har känts viktigt att knyta band med honom på riktigt nu när jag haft chansen.
Wilhelm är ingen svår person att tycka om, inte för någon tror jag. Han är energisk och glad för det mesta. Älskar att springa, hoppa och dansa och framförallt busa. Han är väldigt utåtriktad och kramas gärna. Och så har han temperament också! De här veckorna har vi som ni sett lite av; åkt pulka, lekt med julklapparna, hälsat på farmor och farfar, mormor och morfar och båda morbröderna och mostern. Hälsat på kusinerna (iaf den ena men vi har träffat den andra lite). Träffat alla fastrar och farbröder och gammelfarmödrar, gammelmormor och gammelfarfar och annat löst folk ^^. Det har kortsagt varit en riktigt bra jul! Men nu är julen slut och min pappaledighet kan börja på allvar.
Igår morse var jag grymt trött. Har lagt mig med en dålig vana att sitta uppe för sent på nätterna och fixa med datorn, spela WoW och skriva etc. Inte bra när man ska upp tidigt och lämna på dagis, mata hungriga barn, mata sig själv etc.
Det mest spännande med att lämna på dagis är vägen dit. Oj vad mycket spännande man kan hitta på när man ska gå ungefär en kvarts promenad. Igår gick det faktiskt bra även om det var lite bökigt med en barnvagn och en Wilhelm som plötsligt fick akutont i fötterna (^^). Ja det var bara att bära pruttungen och köra med en hand över den puckliga gångbanan. All respekt åt Emma som gjort det här i över ett halvår! Väl på dagis möttes vi av en rejält igensnöad och isig gård och glada dagisfröknar. Wille har från igår fått en ny fröken. Tog in Wille och alla prylar och lämnade lillkillen i vagnen. Efter ett snabbt prat med fröknarna och hejdå till Wille grät Ludde i vagnen så vi gick därifrån.
Hemma måste jag erkänna att vi inte gjorde så många knop utan mest låg och lekte på en filt, åtminstone Ludde. Han är väldigt söt den där lilla Ludvig. Vi håller fortfarande på att lära känna varandra på djupet (inte lätt med någon som förändras varje dag ^^). Ludvig är en glad krabat som ofta och gärna skrattar. Åtminstone för mamma och pappa, i jul har han visat tendenser på en lite jobbig blyghet som gör att han blir hysteriskt ledsen så fort någon annan tar honom, men det går väl över. Ludvig har sedan födseln haft problem med magen och kan därför inte äta något med mjölkprotein i . Mjölkproteinallergi är egentligen inte någon riktig allergi utan någon vajsing på tarmen som oftast är övergående, dock är denna vajsing riktigt irriterande. Ludvig fick pröva MASSOR av olika bröstmjölkersättningar innan vi genom mitt jobb lyckades hita rätt sort, Althera. Tufft namn, äcklig smak. Att ge ersättning har både för och nackdelar. Det är väldigt smidigt att både jag och Emma kan mata men får man inte recept är det gruvligt dyrt! Mjölkersättning är inte lika snällt mot magen, eller jo, men det påverkar magen annorlunda än bröstmjölk vilket gör att Ludvig haft problem med förstoppning. Förstoppning är nog något av det jobbigaste vi stött på som föräldrar. Personligen tycker jag nog det är jobbigare att sitta bredvid Ludde när han ska få ut de där hårda kluttarna än när man satt bredvid Emma på förlossningen, han förstår ju inte varför det gör så ont. Förlåt för de äckliga detaljerna :)
Nå allt detta med magen och sånt har gjort att Ludde ligger lite efter i utvecklingen. Åtminstone tror jag att det är därför. Vi går hos sjukgymnasten då och då och hon tror att det kan vara något annat. Vår sjukgymnast har nog inte vunnit några charmtävlingar. Hon är praktisk och rak vilket iofs är bra, men hon är inte direkt pedagogisk. Nåväl hon tror iaf att det kan vara något neurologiskt som är tokigt med Ludde så därför har vi gått hos neurologen för provtagning och undersökning. Skadar ju inte att kolla, är det något fel vill vi ju veta det. Första provtagningen gick åt skogen, den stackars sjuksköterskan misslyckades totalt att få ut något blod och tyckte inte det var någon brådska att få dem så hon skickade hem oss. Förra veckan var vi där och tog nya. Gick lika dåligt för den sjuksköterskan så till slut fick doktor ta provet i ljumsken. Så nu är det bara att vänta till i mars för att få reda på om Ludde är sjuk eller ej.
Just ja avslutningsvis kan jag ju förklara var "Pappa död!" kommer ifrån. Wille har blivit riktigt bra på att läsa av när han säger saker som vi reagerar på, så han kan säga det om och om igen. Väldigt skoj... när vi åkte pulka satt han och sjöng kissbajskissbajshaha hela tiden. Nu är jag inte den som stör mig så mycket på kis och bajsprat det är helt okej och ganska kul ^^. Men igår när vi skulle gå hem ifrån dagis tjoade han till ordentligt när jag höll honom bredvid Emma. "Aj nu blev jag döv!" säger Emma. "Pappa död!" säger Wille. "Nej Wille inte död, döv som att man inte hör något." Pappa död, mamma död, Ludde död!" Så var det ordet upptäckt...
Oj detta blev lite väl långt... jaja nu vet ni iaf lite mer om Ludde och Wille. Medan jag skrev detta har Ludde legat på golvet på en filt och skrattat glatt och försökt äta upp en clown. Nu ska vi se vad vi ska hitta på idag då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar